Syftet är att undersöka hur några ungdomar resonerar när de använder kartor som analysverktyg, elevers förtrogenhet med kartor samt deras attityder till kartor och geografiämnet. Jag har genom främst samtalsintervjuer, men även genom observationer, studerat hur några elever i nionde skolåret i par resonerar och diskuterar geografiska frågor med hjälp av kartor. Undersökningen visar att eleverna har en relativt god förmåga att använda kartor för analys. Emellertid påvisar eleverna inte något större intresse för kartor som analysverktyg. Istället föredrar eleverna i stor utsträckning att resonera utifrån sina förkunskaper och uppfattningar.

Web pages are visited through a variety of different devices with varying screensizes. One method for adapting web pages to this variety is called responsive design. Geographical information, often in the form of embedded maps, is common on the web. The combination of responsive design and geographical information has been shown to lead to interaction problems and is therefore assumed to need special considerations. This thesis examines this combination and investegates how presentation of geographical information can be adapted to responsive web design.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

I det här examensarbetet har jag undersökt vilka aspekter som behöver beaktas vid utformandetav en webbplats med responsiv design samt se hur användandet förändras utifrån de nyakontexter som den responsiva designen medför. Jag försöker besvara detta genom att själv tafram den responsiva utseendet för en publikationsdatabas på Skolverkets webbplats. Projektetkan delas upp i två huvudsakliga delar. Under den första delen har jag undersökt användandetav publikationsdatabasen genom att analysera data från Google Analytics samt genomföraintervjuer och utvärdering av desktopgränssnittet tillsammans med användare. Den andra delenfokuserade på att testa de responsiva designen i praktiken genom ett iterativt designarbete, däranvändarnas feedback samlades in via användbarhetstest av skisserna och prototyperna.Resultatet från studien visade att övergången till en responsiv design innebär att fokus måsteskiftas från att enbart förbättra användarupplevelsen i respektive enhet till att se den responsivadesignen för de olika gränssnitten som ett gemensamt användande.

I det här examensarbetet har jag undersökt vilka aspekter som behöver beaktas vid utformandetav en webbplats med responsiv design samt se hur användandet förändras utifrån de nyakontexter som den responsiva designen medför. Jag försöker besvara detta genom att själv tafram den responsiva utseendet för en publikationsdatabas på Skolverkets webbplats. Projektetkan delas upp i två huvudsakliga delar. Under den första delen har jag undersökt användandetav publikationsdatabasen genom att analysera data från Google Analytics samt genomföraintervjuer och utvärdering av desktopgränssnittet tillsammans med användare. Den andra delenfokuserade på att testa de responsiva designen i praktiken genom ett iterativt designarbete, däranvändarnas feedback samlades in via användbarhetstest av skisserna och prototyperna.Resultatet från studien visade att övergången till en responsiv design innebär att fokus måsteskiftas från att enbart förbättra användarupplevelsen i respektive enhet till att se den responsivadesignen för de olika gränssnitten som ett gemensamt användande.

Alla spelutvecklare har någonting att vinna på att kunna ge spelaren tydligare minnen av spelvärldar. I denna uppsats undersöks hur plattformsmoment kan användas för att förstärka mentala kartor. Respondenter har letat sig igenom en labyrint baserad på spelet Brain Fudge med olika grader av gravitation, och resultatet tyder på att besvärligare plattformsutmaningar gör det svårare för spelare att få en bild av spelvärlden som helhet..

Undersökningen har ämnat svara på hur en spelares spelupplevelse i och uppfattning av en bana i ett spel förändrats när spelaren haft en karta mot när den inte haft en. Genom att konstruera en bana med karta och ?minikarta? undersöktes spelarens spelupplevelse och mentala modeller på banan. Undersökningen skilde dels på personer med spelvana och personer utan spelvana, dels på spelare med kartor och spelare utan kartor. Tillgången till karta visade sig knappt ha påverkat spelupplevelsen alls.

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever tar till sig kartkunskapen i skolan, och hur de bibehåller den. Elevernas syn på kartor och dess betydelse undersöks också. Undersökningen har gjorts i en 8:e klass som dels har följts under en period, där eleverna har fått göra ett och samma karttest vid tre olika tillfällen, dels en undersökning om elevernas möjlighet till att identifiera delar av en helhet (kartan). Resultatet visar att elevernas kartkunskaper är låga, men med undervisning tar de till sig kartkunskap och bibehåller den. Elevernas inställning till kartor visar att eleverna överlag tycker att det är intressant och viktigt att kunna orientera sig med kartor..

Rapporten grundar sig på en studie i att utröna möjligheterna för att förenkla och effektivisera Metrias kartproduktion genom användning av Arc View 3.1 samt Arc View tillsammans med Adobes programvaror Illustrator och Photoshop. Två kartor skapades under arbetets gång, en översiktskarta och en centralortskarta över Gällivare. Moment som ingick var: Terrängskuggning, adressättning, symbol- och färgsättning av kartor samt test av kartframställning med hjälp av Adobes programvaror. Olika höjd- och solvinklar prövades vid terrängskuggning. Adressättning av vägar gjordes till en interaktiv funktion där gatuadressen fördes över från fastighetsdataregistret till GSD-Ekonomiska kartans vägskikt.

På vilka sätt kan kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt.

Idag besöker vi inte längre webbplatser enbart via datorer, utan även mobiltelefoner och surfplattor. För att göra interaktionen på en webbplats användbar via flera olika plattformar blir det allt vanligare med responsiv anpassning. Denna utveckling ställer högre krav på den grafiska formgivaren som bör ha god kunskap om de plattformar som designen tillämpas på för att nå högsta möjliga användbarhet. En grafisk formgivare ska alltså förstå vad användbarhet innebär och hur denna kunskap ska tillämpas i designen. Kandidatarbetet undersöker vad som definierar användbarhet och vad grafisk design bidrar till i skapandet av responsiva webbplatser.

Idag besöker vi inte längre webbplatser enbart via datorer, utan även mobiltelefoner och surfplattor. För att göra interaktionen på en webbplats användbar via flera olika plattformar blir det allt vanligare med responsiv anpassning. Denna utveckling ställer högre krav på den grafiska formgivaren som bör ha god kunskap om de plattformar som designen tillämpas på för att nå högsta möjliga användbarhet. En grafisk formgivare ska alltså förstå vad användbarhet innebär och hur denna kunskap ska tillämpas i designen. Kandidatarbetet undersöker vad som definierar användbarhet och vad grafisk design bidrar till i skapandet av responsiva webbplatser. Utifrån litteraturstudier i samband med en produktion i form av en responsiv webbplats, presenterar vi i detta arbete våra metoder för hur den grafiska designen ska uppnå användbarhet oavsett plattform. ---- We no longer visit websites solely by using computers, but also mobile phones and tablets.

Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar.Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning..

Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                             Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                             För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben. .